fredag 8 februari 2008

Orättvisande kritik mot biodrivmedel

Dagens stora nyhet i Gomorron Sverige och DN är att "Biodrivmedel är sämre än bensin" alternativt "Biobränsle fara för klimatet". Bakgrunden är två amerikanska studier som publiceras i Science idag. Det finns säkert fog för en kritisk granskning - särskilt när det gäller exploatering av regnskog som ju pågått under många decennier för en rad olika syften. Men det finns också en rad frågor som särskilt SVT-journalisterna rimligen borde ha ställt:

1. På vilket sätt berör denna kritik biobränsle som odlas på befintlig odlingsmark eller övergiven jordbruksmark? Forskarna ger svaret på dessa frågor: Lite eller inte alls.

2. Hur ska en intjäningstid på 17 år för odling på ”skogig savann” bedömas (och varför nämns inte vanlig savann som rimligen har betydligt lägre bundet kol och dessutom utgör stora delar av odlingsreserverna i Afrika)? Är det så mycket egentligen? Bensin blir aldrig klimatmässigt lönsam. Kärnkraft kräver också betydande investeringar i energi och koldioxid för framställning av bränsle och anläggningar. Och till och med vindkraften och elbilarna består av komponenter som sätter ett initialt klimatavtryck.

3. Vem har egentligen förordat exploatering av regnskog och torvmark för biobränsleframställning? Kritiken härvidlag måste ljuda lika stark oavsett om det handlar om biobränsle, bananplantager, utvinning av möbelträ osv. Självklart behöver också en marknadsdriven utveckling av biobränsleproduktion ske inom tydliga ramar till skydd för viktiga naturmiljöer eller koldioxidfällor.

4. Borde inte skogsbruket bedömas efter samma kritiska skala. En nedhuggen skog kräver hundra år för att växa upp igen och assimilera all frigjord koldioxid. Det är likväl ett kretslopp även om stora delar av koldioxiden temporärt frigörs.

5. Hur kan onödiga koldioxidutsläpp undvikas vid framställning av biobränsle? Kanske kan man redan initialt säkerställa att motsvarande mängder kol som frigörs vid nyodlingar på lämpliga marktyper kan bindas? Antingen rent biologiskt eller genom någon form av biofinansiella instrument – t. ex. klimatcertifikat, eller kolsänkor.

Jag ska försöka hitta de två artiklarna för de förtjänar nog att studeras. Men om de inte innehåller något annat än det som DN redovisar så får man konstatera att rubrikmakare och framför allt SVT:s Gomorron Sverige-redaktion har tagit i alltför hårt i sin rubriksättning. Att säga att all biobränsleproduktion är dålig för att palmolja från regnskog är dålig är detsamma som att säga att all kärnkraft är dålig därför att Ignalina är ett dåligt kärnkraftverk.

DN, SvD