Behoven först - fortfarande vårdens stora utmaning

Dagens Nyheter tar idag upp ett viktigt problem i sin artikelserie "Vården och vi", där tidningen granskar den svenska sjukvården. Under rubriken "Envishet en genväg till läkaren" diskuterar man det faktum att patienter som är välinformerade och tillräckligt påstridiga, ofta lyckas få vård i bättre tid jämfört med personer som inte besitter samma envetenhet eller kunskap.

Jag och Centerpartiet har uppmärksammat detta fenomen tidigare. Bland annat i en artikel förra året på DN Debatt om utvecklingen av Vårdvalet och vårdgarantin lyfte vi fram vikten av att få till en automatik i vårdgarantin, som inte är beroende av patientens egna ansträngningar.

Jag är trött på att höra patienter berätta hur läkare skäller på varandra och skyller ifrån sig, istället för att inse att deras ansvar för patienten inte är slut så fort hon eller han lämnat mottagningen.

Även om väntetiderna inom sjukvården i Stockholms län har kortats avsevärt sedan Alliansen kom till makten 2006, finns det fortfarande patienter som får vänta på besök eller behandling. Många av dem är äldre, kroniker eller multisjuka - grupper som är särskilt beroende av att vårdkedjorna fungerar smidigt. Men det är sällan den som är gammal, sjuklig och skröplig som har möjlighet eller kraft att armbåga sig fram till en snabbare vård.

En förutsättning för en fungerande vårdgaranti är vårdgivarnas ansvar för att slussa patienten till rätt omhändertagandenivå och behandling. Den ena vårdgivaren MÅSTE ta ansvaret för att patienten "överlämnas" till nästa vårdgivare utan att det ska vara avhängigt patientens eget initiativ.

Det kräver reformer av primärvården, remiss-systemet, vårdgarantin, den digitala infrastrukturen och - kanske viktigast - läkarrollen. Detta handlar i grunden om att kvalitetssäkra vården. Då kan det kan inte hänga på patientens envishet huruvida vård erbjuds i tid.

Att hälso- och sjukvården ska vara behovsstyrd är ett mantra som upprepas i vårdsammanhang så frekvent att det gränsar till det klichéartade. Men likväl kan det konstateras att personliga ansträngningar fortfarande tillåts gå före vårdtyngd. Klyscha eller inte - en jämlik och god sjukvård kräver att det är patienten som sätts i centrum. Det är så vi får en vårdgaranti värd namnet.

En budget för världens bästa miljöarbete

Idag presenterade jag och mina gruppledarkollegor i Alliansen den sjätte alliansbudgeten för Stockholms läns landsting.

På mina ansvarsområden finns några nyheter:

Sänkt taxa för skärgårdstrafiken under höst och vår för att bidra till en förlängd turistsäsong. Fler Stockholmare, och andra besökare, borde upptäcka Utö en solig aprildag eller en vacker oktoberdag på Nämdö. Fler besökare ger fler företag och jobb.

En regional miljöstrategi för Stockholmsregionens vatten. Landstinget har kommit långt med att minska utsläpp av läkemedel och kemikalier men de flesta utsläppen sker inte från sjukhus och vårdmottagningar. Därför behövs en bättre samordning med kommunerna, såväl i äldreomsorgen som i VA-hanteringen.

Insamling av matavfall till biogas. Stockholmsregionen ligger långt efter Syd- och Västsverige när det gäller att ta tillvara potentialen att tillverka biogas av avfall. Det beror delvis på att gas inte historiskt använts lika mycket i vår region, men också på ett svagare regionalt samarbete. Landstinget leder arbetet med den regionala klimat- och energistrategin där utveckling av länets potential till biogasproduktion är en viktig del. Då ska landstingets egna verksamheter också bidra konkret med sitt avfall.

I övrigt är jag stolt över en budget med fortsatt fokus på människors entreprenörskap både i vården, i kulturen och i skärgården. Det viktiga arbetet med att effektivisera vården och få bästa möjliga valuta för skattepengarna fortsätter. Investeringarna i ny kollektivtrafik är också av stor betydelse för Centerpartiet och ett viktigt bidrag till en hållbar regional miljö i en region som växer med nästan 40.000 personer om året.

Vad DN inte skrev om Svenskt Landskapsskydd

Idag skriver DN i papperstidningen om det välorganiserade motståndet mot vindkraftsutbyggnaden i en mycket intressant och balanserad artikel där båda sidor får komma till tals.

Dock verkar inte DN-journalisten Annika Nilsson ha upptäckt att Svenskt Landskapsskydd sannolikt är en täckmantel för ekonomiska intressen som av något skäl engagerar sig mot vindkraft. Jonny Fagerström som är talesman för organisationen är också en av ledarna för det klimatförnekande nätverket Stockholmsinitiativet.

Och det finns personsamband mellan Stockholmsinitiativet och PR-byrån Hillanders som bland annat har eller har haft flera energibolag som kunder. Maggie Crusell (tidigare Thauerskjöld) som tills nyligen jobbade på Hillanders var den drivande kraften bakom Stockholmsinitiativet och driver också klimatförnekarbloggen "The climate scam" där Jonny också skriver poster.

Jag har all respekt för att människor som berörs av den nödvändiga vindkraftsutbyggnaden i sin närmiljö kan vara oroade och kritiska. Det finns också självklart platser som kan vara olämpliga för vindkraftanläggningar. Och jag är inte heller övertygad om att det kommunala vetot bör upphävas.

Men vad jag inte respekterar är företag som i hemlighet och för snöd vinnings skull anlitar lobbyister för att mobilisera opinion mot den nödvändiga klimatanpassningen och utvecklingen av hållbara energikällor. Och en betald opinionsbildare som Jonny Fagerström med största sannolikhet är borde redovisa vem hans uppdragsgivare är.

Jag har i flera debattartiklar och insändare (hittar inte alla på nätet) skrivit om detta. Det är nu dags att vi miljövänner gemensamt anstränger oss för att röka fram dessa ohederliga intressen - oavsett vilka de må vara - ur det hålor där de konspirerar för att sabotera räddningsarbetet för vårt hotade jordklot.

Intressant? Andra bloggar om klimatpolitik Svenskt Landskapsskydd, vindkraft, Stockholmsinitiativet, Maggie Thauerskjöld, Maggie Crusell, Jonny Fagerström, klimat, klimatfrågan, energi

Klartecken för sprutbyte

Idag har Stadsborgarrådsberedningen sammanträtt i Stockholms stad. Under mötet tog man ställning för att införa sprutbytesverksamhet i Stockholm. Det är otroligt glädjade för oss i Centerpartiet, som länge arbetat med frågan- både för att den ska gå igenom i landstinget och även i Stockholms stad. Jag och Stina Bengtsson - C-ledamot i Socialnämnden i Stockholms stad - skriver idag om detta på Newsmill.

Det är framför allt Moderaterna som har bromsat frågan, även om också andra partier tidigare var negativa, men senare ändrat ståndpunkt. Både i landstinget och i staden har det varit en kamp att få igenom beslutet. Men - som jag bloggat om tidigare - vågar jag påstå att utan Centerpartiet hade det aldrig blivit något beslut om sprutbyte.

Införandet av ett sprutbytesprogram i Stockholm är symboliskt viktigt, eftersom det innebär ytterligare ett erkännande av skadereduktion som en viktig delstrategi i arbetet med att hjälpa socialt utslagna narkomaner tillbaka till en dräglig tillvaro och ett ordnat liv. Men symboler får aldrig skymma sakpolitiken. Sprutbyte innebär en möjlighet att förbättra mötesplatserna mellan den socialt utslagna människan å den ena sidan och samhällets hjälpinsatser å den andra. På så sätt kan sprutbytet ses som en repstege från avgrunden till det första steget i rehabiliteringstrappan.