Ny blogg

Från idag kommer jag att blogga på mina nya sida anderssongustav.se Välkommen dit!

Sankt Göran: Landstinget kan spara miljarder?

Idag fattades beslut i upphandlingen av Sankt Görans sjukhus (svd1, dn1, abc, aktuellt) Mönstervårdbolaget Capio som drivit sjukhuset framgångsrikt i 13 år vann den nya upphandlingen. I budet utfäster sig företaget att ytterligare förbättra vårdresultaten samtidigt som sjukhuset ska sänka sina kostnader ytterligare.

Sankt Görans sjukhus producerar redan högkvalitativ vård till betydligt lägre kostnader än landstingets egna sjukhus. Den nya, lägre prislappen ökar differensen ytterligare. Det väcker frågor.

Även om det sker ett effektiviseringsarbete på landstingets egna sjukhus måste man fråga varför de inte lyckas lika väl som Sankt Göran. Är den offentliga driftsformen en strukturell nackdel? Leder den till sämre ledarskap och ansvarskultur, och långsammare genomförande av nya sätt att arbeta?

Stockholms läns landsting har den högsta landstingsskatten och möter enorma investeringsbehov i både kollektivtrafik och sjukhus under de kommande åren. Måste inte vi som är politiskt ansvariga för denna svåra ekvation, i ansvarets namn, bryta låsningen kring att upphandla driften av fler sjukhus?

Om landstingets egna sjukhus kunde producera lika bra vård till lika låga kostnader, som Capio Sankt Göran handlar det sannolikt om en potential att sänka vårdkostnaderna med flera miljarder. Kan vi verkligen avvisa den möjligheten och samtidigt säga att vi förvaltar skattebetalarnas pengar så bra som möjligt?

Jag är glad att miljöpartiet visar gott omdöme och står bakom upphandlingen till skillnad från (s) och (v) som tydligen ska försöka surfa på fördomar mot vårdbolag. Men jag tycker Helen Öbergs (mp) uttalande i ABC om att upphandlingen inte ska få påverka ersättningarna till landstingets egna sjukhus var lite olyckligt. Ska landstinget klara av en snabbare utbyggnad av miljövänlig kollektivtrafik kan vi inte säga nej till att spara miljarder. Särskilt med tanke på att Capio visat att det kan göras förenligt med utmärkt kvalitet.

Genombrott för tunnelbanan

Idag presenterade Alliansen i Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun en överenskommelse att inleda en förstudie för tunnelbana till Nacka. Centerpartiet är det enda Alliansparti som både gick till val på att bygga ut tunnelbanan i Stockholm och som konsekvent har drivit frågan under mandatperioden. Den sträckning som blir förstudiens huvudalternativ är precis den Centerpartiet gick till val på. Ett oerhört glädjande besked för oss!

Tillsättandet av förstudien är ett stort genombrott och ett första steg mot en bättre trafik- och miljösituation i Stockholmsregionen. Fler investeringar i mer och bättre kollektivtrafik behöver göras, bland annat att förlänga tunnelbanans blå linje till Barkarby. En tunnelbanesträckning till Nya Karolinska är också angelägen. Anna C Nilsson, C-kommunalråd i Solna skriver idag på SvD.se om det som nästa steg för tunnelbanan.

Önskar svar från Folkpartiet om tunnelbanan

I förra veckan skrev Folkpartiets landstingsråd Birgitta Rydberg och Stockholms läns förbundsordförande Erik Ullenhag att de vill se en utbyggnad av tunnelbanans blå linje till Nacka. För Centerpartiet var det ett glädjande besked. Centerpartiet var ensamt Alliansparti att gå till val på att bygga ut tunnelbanan i Stockholm. Att vi nu har stöd från Folkpartiet i den uppfattningen är bra, Stockholm behöver mer kollektivtrafik, och särskilt mer tunnelbana, när regionen växer.

Tunnelbanan är unik i sin kapacitet, en tunnelbanevagn rymmer lång många fler än en spårvagn eller buss, samtidigt som den inte tar upp plats för annan trafik i gaturummet. Dessutom är tunnelbanan, så länge den går under jord skyddad från störningar på grund av väder.

Centerpartiet har tidigare framfört att det krävs en tidigareläggning av överenskomna investeringar i tunnelbanan med finansiering genom höjda trängselskatter. Vad Folkpartiet har för tankar kring prioriteringar och finansiering delar de dock inte med sig av. Trots att de framför att tunnelbanan är "det enskilt viktigaste delen av vårt trafiksystem" finner vi inga fler förslag än att bygga ut blå linje till Nacka. En satsning de inte är särskilt ensamma om att vilja få till stånd.



Idag skriver därför jag och Per Ankesjö en replik på Folkpartiets tbaneutspel. Om Folkpartiet verkligen menar allvar med att vilja satsa stort på kollektivttrafik och tunnelbana är inte vi annat än glada. Men med tanke på bristen av vision och konkretion efterfrågar vi mer än bara politiska utspel.

Öppet brev ang. sjöfyllerilagen

Idag skickar jag, Olof Börjesson, Mailis Dahlberg, Hans Lindqvist och Karl Malmqvist ett öppet brev till Centerpartiets riksdagsledamöter.

Öppet brev till Centerpartiets riksdagsledamöter

På Centerpartiets stämma i Åre i september 2011 tog Centerpartiet ställning för minskat regelkrångel och för en förutsättningslös utredning av den nya sjöfyllerilagen och dess effekter.

Sedan juli 2010 är 0,2 promille den övre gränsen för hur mycket alkohol en person som framför en båt som är över 10 meter eller kan framföras i över 15 knop får ha i blodet. Detta innebär att det är i princip omöjligt att ta ett glas vin till maten och sedan fortsätta sin färd i den vackra natur som är de svenska sjöarna och skärgårdarna. Det innebär också att den person som behöver flytta sin förtöjda båt vid exempelvis kraftig vind inte får ha druckit två öl till middagen i hamnen.

Trots att det redan tidigare var förbjudet att vara berusad på sjön, och trots att forskningen visat att alkoholnivåer i det intervall som nu kriminaliserats inte ger upphov till några säkerhetsproblem, infördes en ny lag som lade ytterligare regelbördor på båtfolk och skärgårdsbor och som ytterligare försvårar för näringsidkare i små skärgårdssamhällen.

Lagen infördes utan någon att någon bedömning av dess konsekvenser kunde presenteras. För ett parti som sätter människans frihet främst och kämpar mot onödiga lagar är detta inte acceptabelt. Därför beslutade stämman att Centerpartiet ska verka för att lagen ska utredas.

Ett antal riksdagsledamöter har lämnat in motioner som är helt i linje med Centerpartiets stämmobeslut, bland andra:
Johnny Munkhammar och Eliza Roszkowska Öberg 2011/12:C256
Lars Beckman 2011/12:C301
Isabella Jernbeck 2011/12:C380
Jan Ericsson 2011/12:C267

Vi vill härmed uppmana alla centerpartistiska riksdagsledamöter att i enlighet med stämmobeslutet i Åre 2011 rösta för motionerna i fråga och verka för att lagen utvärderas.

Det är centralt att Centerpartiets även fortsättningen ska uppfattas som ett parti som kämpar för människors frihet och säkerhet samt mot regelkrångel och onödiga inskränkningar i människors liv.

Gustav Andersson (C)
Miljö- och skärgårdslandstingsråd och gruppledare Centerpartiet i Stockholms läns landsting

Olof Börjesson (C)
Gruppledare Centerpartiet i Sotenäs kommun

Mailis Dahlberg (C)
Gruppledare Centerpartiet i Vaxholm kommun, vice ordförande i kommunstyrelsen i Waxholm kommun.

Hans Lindqvist (C)
Gruppledare Centerpartiet i Värmdö kommun

Karl Malmqvist (C)
Seglare och ledamot i Centerstudenters förbundsstyrelse

Breddad energiuppgörelse - En chans för Centerpartiet

Skriver idag på Newsmill om att den öppning för kärnkraften som Jan Björklund tycks se om det blir fråga om en ny energiuppgörselse, sannolikt inte kommer att infinna sig. Snarare skulle en blocköverskridande energiöverenskommelse gynna Centerpartiet och miljöpolitiken.

Regeringens extrapengar till infrastrukturen räcker inte

Igår presenterade infrastrukturministern, min tidigare kollega, Catharina Elmsäter-Swärd regeringens extrapengar till järnvägar och vägar. Fem nya miljarder läggs till tidigare satsningar. Glädjande är att tyngdpunkten, 3,6 miljarder, läggs på järnvägar. Det är bra att nya pengar kommer, men ytterligare extrasatsningar och förslag måste följa om Stockholmsregionens klimat- och trafikutmaningar ska kunna mötas.

Inom 5 miljarderspaketet ryms några viktiga satsningar i Stockholmsregionen, bl a görs två spår om för trafik vid Stockholms central för bättre infart och nya ställverk som minskar rikser för signalfel. Men det är bara en bråkdel av de nödvändiga satsningar som Alliansen i Stockholms läns landsting skrev till regeringen om våren 2011. Där nämndes särskilt att anslutningar till Citybanan måste byggas tidigare, något som är viktigt för att satsningen på Citybanan ska ge full effekt för våra pendeltågsresenärer. I det sammanhanget är sträckan Tomteboda-Kallhäll viktigast. Där nämndes också utbyggnad av t-banans blå linje till Nacka i sydost och Barkarby i nordväst.

Elmsäter-Svärd hänvisar till att mer pengar och fler förslag kan komma när spårkapacitetsutredningen blir klar. Det är bra. Stockholmsregionen behöver ett större tilläggspaket om vi inte ska få ökade problem med ökad biltrafik, minskad framkomlighet och ökad klimatpåverkan. Centerpartiet bidrar gärna med konstruktiva förslag till hur många fler nödvändiga extramiljarder kan mötas av medfinansiering från regionen. Nämligen genom höjda, smartare trängselskatter.

Strategiska utmaningar för Annie Lööf

Hemkommen från en två veckors resa i Thailand kan man ju önska sig att mötas av muntrare läsning i de efterlängtade aviserna än att Centerpartiet ligger under 4-procentsspärren i United Minds opinionsmätning. Det finns naturligtvis ingen anledning till panik, Centerpartiet brukar ligga lågt i mellanvalsperioder och den gemensamma fonden av allmänborgerliga alliansväljare tenderar att vila hos det största regeringspartiet innan ställningstagandet mellan allianspartier avgörs i valrörelsen.

Men samtidigt är det naturligtvis inte bra med opinionssiffror som ligger under spärren till riksdagsvalet, eller att Centerpartiet just nu verkar vara det av de mindre allianspartierna som verkar vara minst synligt för alliansväljarna. Mycket måste göras för att skapa ett bättre utgångsläge inför valet 2014. Lyckligtvis har vi en partiledare som gjort en grundlig analys av problemen och lämnat många förslag till lösningar i eftervalsanalysen efter förlustvalet 2010. Men nu gäller det att dessa förslag omsätts i praktiken och att modiga strategival görs.

En av slutsatserna i valanalysen var att Centerpartiets egna politiska prioriteringar måste bli tydligare inom alliansstyret även om det innebär att skillnader i åsikter till andra partier blir synliga. Av detta till synes självklara steg (som egentligen ligger i hela alliansens intresse) har vi hittills inte sett mycket.

Nu krävs att Centerpartiet återtar agitationen för en modernare arbetsrätt och avskaffande av den förödande turordningsregeln som både slår mot småföretag, inte minst på landsbygden och i välfärden, och är huvudorsaken bakom vår usla arbetsmarknad för ungdomar, nya svenskar och funktionshindrade.

Även inom miljöområdet måste det bli tydligare att miljö- och klimatpolitiken skulle bli ännu bättre om den inte motarbetades av andra partier i alliansen. Om det är så att växelvis Folkpartiet och Anders Borg blockerar viktiga åtgärder för t. ex. klimatomställningen av vägtrafiken är det viktigt att Annie Lööf och Lena Ek låter väljarna veta det istället för att beskriva den förda miljöpolitiken som helt perfekt. Hur ska annars motståndskrafterna i regeringen kunna pressas?

En strategi som valanalysgruppen förde fram var att Centerpartiets sociala engagemang måste bli mer tydligt. Här är det tydligt att den nya partiledningen hårdsatsar, inte minst med utspelen om äldreomsorgen på kommundagarna. Jag vill dock lyfta ett varningens finger.

Analysen är riktig. Centerpartiet är och ska vara ett socialt engagerat parti. Men det finns några fallgropar som måste undvikas.

För det första får denna nya profilering inte ske på bekostnad av att våra viktigaste profilområden - miljön, småföretagandet, minskat krångel - tappas bort. Inte ens inom dessa områden är vår ställning självklar och vi måste ihärdigt fortsätta att skärpa profilen.

För det andra måste den "sociala" profileringen ske utifrån en centerpartistisk, frihetlig logik. Inte genom att vi säger samma saker som alla andra allianspartier. Både (kd) och (m) har ett starkare utgångsläge i att kombinera socialdemokratisk servicedemokrati med ökad valfrihet.

En blind fläck som delas av både vänsterblocket och övriga allianspartier är däremot att bristen på frihet ligger bakom en betydande del av de sociala problemen, t. ex. Sveriges ovanligt usla arbetsmarknad för funktionshindrade och nya svenskar som minskar dessa gruppers egenmakt och värdighet och leder till sämre hälsotillstånd. Varför kan inte kampen mot dagens LAS-regler bäras av och bära Centerpartiets traditionella sociala patos?

Den andra blinda fläcken i svensk välfärdspolitik är de grupper som lever i den verkligt djupa misären. Uteliggare, sprutnarkomaner, papperslösa. Även här finns en logisk lucka för ett frihetligt centerparti.

Självklart ska vi fortsätta att utveckla en modig, engagerad och systemkritisk politik för äldrefrågor och hälso- och sjukvården. Vi är väl lämpade för det med Sveriges kanske mest insiktsfulle välfärdspolitiker, Anders W Jonsson som vice ordförande i partiet.

Det kommer dock att ta tid och kraft - eller synnerligen kontroversiella förslag - att göra dessa breda politikområden till verkliga profilfrågor. Det är en bra ambition på lång sikt men redan odlade fält får inte tillåtas växa igen medan nyröjningarna odlas upp. Och de mest lättröjda markerna, som ideologiskt gränsar till inägorna bör naturligtvis komma först i nyodlingen.

En sista varning till Annie Lööf och partiledningen. Våga ta ut en modig, frihetlig politisk riktning även om inte alla grupper i partiet blir lika glada. Mod och tydliga prioriteringar är avgörande för chanserna till framgång. Med framgången kommer också grogrunden för missämja att försvinna. I ett åttapartisystem kan långsiktigt existensberättigande enbart förtjänas av partier som tillför det politiska systemet någon eller några unika kvaliteter.

Regeringen måste försvara arbetskraftsinvandringen!

På SvD Brännpunkt skriver idag företrädare för organisationerna Företagarna och Svenskt Näringsliv att Migrationsverkets skärpta regler för arbetskraftsinvandring i själva verket innebär en grundlig inskränkning av hela denna viktiga reform. Det är lätt att se rimligheten i deras argument. Det är inte heller förvånande att Migrationsverket tar tillfället i akt att "slå till" mot en reform som man nog aldrig har varit särskilt förtjust i.

Arbetskraftsinvandring är en av grundbultarna i Alliansens migrationspolitik. Centerpartiet var det parti som först började driva frågan i början av 2000-talet och liksom vårt segerrika ställningstagande mot övergångsreglerna för de nya EU-ländernas medborgare utgör detta en av de viktigaste framgångarna för "nya centerpartiet" som vi har ett ansvar inför medborgarna att försvara.

Vissa missbruk av arbetskraftinvandringen har förekommit och det kan självklart finnas behov av justeringar. Men i en laddad, lika symboliskt som ekonomiskt viktig fråga, är det faktiskt en regerings ansvar att föreslå nödvändiga justeringar och låta riksdagen ta ställning till dem.

Jag vill inte spekulera i varför regeringen låtit Migrationsverket hantera en så viktig politisk fråga eller i vilken utsträckning detta speglar en politisk ambition från migrationsminister Tobias Billström. Jag kan bara konstatera att det är olyckligt om Centerpartiet går med på att en myndighet får pressa tillbaka politiska reformer som Sverige behöver och som är steg mot en så viktig mänsklig frihet som rätten att röra sig fritt och söka sitt levebröd genom sina händers arbete.

Höjd trängselskatt 2012?

Alltfler talar nu om behovet av smartare och högre trängselskatter, en av Centerpartiets viktigaste frågor i den regionala trafikpolitiken. Ett antal trafikforskare skrev i början av januari på DN-debatt om att trängselskatter på Essingeleden och en mer aktiv använing av avgiftsnivåerna skull leda till stor trafiknytta. Idag rapporterar SvD om att det folkliga stödet för trängselavgifterna är mycket stort.

Öppenheten från t.ex. finansborgarrådet Sten Nordin tyder på att motståndet i de övriga allianspartierna kan vara på väg att luckras upp, även om jag ännu inte uppfattat motsvarande signaler bland mina kollegor i landstinget.

Det vore mycket önskvärt om det politiska stödet för höjda och smartare trängselskatter kunde klarna under våren, något jag ständigt framhåller inom våra samtal i Alliansen. Detta eftersom trängselskatten både kan minska regionens miljö- och trafikproblem och bidra med ekonomiskt smörjmedel vid förhandlingar med staten om ett tilläggspaket till Stockholmsförhandlingen om t.ex. utbygd t-bana till Nacka.

Ska Stockholmsregionen kunna dra fördel av fördelarna med trängselavgifter måste avgifter kunna ändras på relativt kort sikt för att styra trafiken så att största möjliga effektivitet i trafikarbetet kan uppnås. Det talar för att beslutsfattandet måste flyttas från regering och riksdag till den folkvalda regionala nivån. Den uppfattningen uttalades också Stockholmsförhandlingens slutbetänkande och är därmed på samma gång en uppfattning som samtliga allianspartier och statens utredare ställt sig bakom.

Det är därför beklämmande att Finansdepartementet i sin klåfingrighet vägrar släppa makten över trängselskatten till landstinget eller kommunförbundet i Stockholms län. Alla alliansföreträdare i Stockholms län borde i sina kontakter med partikollegorna i regeringen, framhålla att regionala politiker är mer kompetenta att bedöma Stockholmsregionens behov än ministrarna. Makt och ansvar för regionens trafikutmaningar måste gå hand i hand.